Vill du kontrollera fakta själv så finns artiklen »The Power of WordPress« på TechKing.

Fakta som TechKing använt

• WordPress Download Counter
• Stats – WordPress.com
• W3Techs content management översikt
• WordPress på Wikipedia
• Sucuri Research Blog om webbplatser på Google topp-1000

Presentation av PDF direkt på webbplatsen

Det finns många olika tjänster på Internet som kan komplettera din WordPress-installation på ett fantastiskt sätt. Vi har berättat om hur du kan använda riktiga typsnitt i din design, koppla din webbplats till Facebook och här tänkte vi berätta om hur du kan låta besökare bläddra i dina PDFer dirkekt på webbplatsen.

Issuu heter en tjänst på Internet som låter dig publicera dina PDFer i ett bibliotek för alla att ta del av. De publikationer du lägger upp på Issuu kan du också bädda in i html-koden för dina sidor. Dina besökare kan då bläddra i PDFen t.o.m. i fullskärmsformat, de kan skicka den vidare till någon via epost och ladda ner den. Hela förfaringsättet är det vanliga; du registrerar dig, bekräftar din registrering via epost, ladda upp din PDF, samt gör en beskrivning av den. Du kan också välja att betala för tjänsten, då slipper du länkar till andra PDFer med liknande innehåll som andra laddat upp på Issuu’s server.

Ett exempel: Swedish Motorsport Industry’s broschyr – www.smi.nu/smi-en-vinnande-affar

Foto: Opinto

Sökmotoroptimering med WordPress är lätt och kräver inget mer än lite sunt förnuft, några enkla kunskaper och en lämplig plugin som förenklar arbetet.

Om du inte exakt vet vad sökmotoroptimering är kan det enklast beskrivas som en serie åtgärder som leder till att din webbplats blir enklare att hitta via sökmotorer. Anledningen till att webbplatsen blir enklare att hitta med sökmotoroptimering är dels att webbplatsen presenterar sig för sökmotorerna på det tekniskt bästa sättet, dels att du vet hur du skall formulera dina texter och bestämma hur du presenterar din webbplats innehåll. Man brukar säga att med sökmotoroptimering så blir innehållet enklare att indexera, det visas högre upp i sökmotorernas träfflistor, samt att man gör det enklare även för de människor som besöker webbplatsen att hitta och ta del av innehållet.

Fig 1. Sökmotoroptimerat tema

Eftersom WordPress redan från början tekniskt är väl förberett för sökmotoroptimering tycker vi att det räcker med att ladda ner och installera All in one SEO pack eller någon annan lämplig sökmotoroptimerings-plugin. I sanningens namn så bör du också ha ett tema installerat som använder brödsmulor/breadcrumbs, alt-taggar och bildtexter (se illustrationen här intill). Med detta på plats så har du de verktyg du behöver för att börja sökmotoroptimera din webbplats.

Planeringen

Det finns några olika steg i ditt arbete med att sökmotoroptimera din webbplats. Det första steget är att planera ditt arbete och att sätta upp mål. Vad är det du vill uppnå? Vilka besökare vill du locka?

Du skall först ta fram de nyckelord som beskriver det din webbplats handlar om, listan skall helst inte vara för lång, utan se till att du med få ord på ett bra sätt beskriver ditt ämne. Vår egen lista ser ut så här:

1. WordPress
2. WordPress-tips/wordpresstips
3. WordPress-kurs/wordpresskurs
4. webbtypografi
5. sökmotoroptimering
6. webbyrå

Om du känner dig osäker på vad du skall välja, titta på hur kollegor/konkurrenter gjort. Är det någon som du tycker lyckats bra, ta efter och försök samtidigt hitta egna unika sätt att beskriva ditt ämne på.

Om du råkar vara i den situationen att du inte registrerat din domän ännu, så kan du nu också försöka hitta ett domännamn som innehåller ditt viktigaste nyckelord. Har du redan en domän? Gå vidare till steg 2.

Skapa sidor med smarta rubriker

Nu kan du sätta igång att författa och skapa dina webbsidor, och kom nu ihåg att använda dina nyckelord i rubriker och mellanrubriker. Skulle du t.ex. skriva om sökmotoroptimering med WordPress är en rubrik som »Praktisk sökmotoroptimering med WordPress« utmärkt, du får då dessutom tack vare WordPress en permalänk som beskriver innehållet i din artikel (förutsatt att du använder t.ex. Månad och namn som permalänkinställning). Har du också ett tema med ”brödsmulor” får du även in din rubrik  där, vilket gillas av sökmotorerna. Glöm inte heller mellanrubrikerna, och använd nu inte fet stil för att markera dessa. Utan använd Rubrik 2, Rubrik 3 osv. Se också till att dina nyckelord förekommer i brödtexterna där det passar, använd dem allt som oftast. Vissa ord kanske kan förekomma på många sidor, medan andra passar på några få. Var också nogrann med hur du använder utropstecken, understreck och andra specialtecken. Måste du använda utropstecken, då använder du ett. Använd inte heller under- eller bindestreck för att skapa linjer i din text, sådana upprepningar blir inte sökmotorer glada av och egentligen inte dina besökare heller.

Förutom dina nyckelord så finns det säkert flera fackuttryck som rör ditt ämne, använd dessa. Skulle du ana att vissa av dina besökare inte kan alla fackuttryck så skall du förklara dessa, vilket också ger dig fler beskrivningar av ditt ämne. När det gäller dina nyckelord kan du tänka på ett liknande sätt, försök hitta både synonymer och alternativa böjningsformer till nyckelorden. Du kan till och med prova att stava fel, vissa uttryck stavas ofta fel av många människor. I vårt fall skulle till exempel »sökoptimering« och »sökmotoptimering« vara två bra stavningar att använda.

Använd bilder och skriv bildtexter

Den som söker... foto: Michael & Christa Richert

En ofta förbisedd del av sökmotoroptimeringen är bilderna på en webbsida. Bilderna ger dig ännu fler möjligheter att beskriva ditt ämne för både besökare och sökmotorer. Minns att använda både alt- och bildtexter:

• Alt-texten skall beskriva bilden (i vårt exempel här intill är alt-texten: En gjuten trädgårds-dvärg i metall som letar efter något)
• Bildtexten kan du använda till att förstärka det du vill ha sagt.

Skapa interna och externa länkar

Ett sista steg innan du är klar är att se till att du har länkar och att dessa är gjorda på rätt sätt. Att länka till andra sidor på din webbplats gör du enkelt genom »märkning/taggar«, denna artikel har märkningen sökmotoroptimering och WordPress-tips som länkar till flera artiklar på denna webbplats. Man kan också länka mauellt till en sida på sin webbplats som hjälper besökarna med att bättre förstå vad man vill beskriva. Var då noggrann med att ha en beskrivning i länken: det finns några enkla regler för att skriva text för en webbplats.

Att länka ut från webbplatsen påverkar också din rankning av sökmotorerna. Samma regel gäller även här, att ha en beskrivning i den länkade texten: artikel om sökmotoroptimering på Wikipedia.

Kan du dessutom ordna så att andra länkar till din webbplats är det mycket bra.

Se till att du anmält din webbplats till sökmotorerna

För att du skall vara säker på att sökmotorerna verkligen indexerar din webbplats skall du anmäla din webbplats hos dem. Här följer adresserna till Google, Bing och Yahoo’s anmälningssidor.

• www.google.com/addurl
• www.bing.com/webmaster/SubmitSitePage
• se.search.yahoo.com/info/submit

Tillbaka till ruta ett

Sökmotoroptimering är inte en åtgärd man genomför en gång och sedan lutar sig tillbaka utan det pågår varje gång du uppdaterar din webbplats; det är ett Sisyfos-arbete. Men minns då vad Albert Camus sa, »Il faut imaginer Sisyphe heureux«.

PS. Vi kommer att skriva mer om sökmotoroptimering under hösten, bland annat om hur All in one SEO pack och liknande plugins fungerar. DS.

Med ett intranät kan man ge alla anställda aktuell information och dessutom lägga upp alla malldokument, prislistor, ledighetsansökningsblanketter och andra viktiga dokument på en säker plats. Enkelt uttryckt är ett intranät just i detta fall en intern webbplats där internnyheter presenteras, länkar till interna datasystem görs tillgängliga, kalendarium hålls aktuella, dokument finns för nedladdning.

2 metoder

Med WordPress finns det två möjliga lösningar för ett intranät.

1. Den första metoden är den enkla lösningen där en serie sidor på den ordinarie webbplatsen förses med lösenord och allt det ovan uppräknade finns att nå. Fördelen med denna metod är att den är enkel att åstadkomma och inte kostar något extra. Med denna lösning vill man inte lägga ut nyheter som inlägg utan får nöja sig med att skriva in nyheterna i de fasta sidorna. Anledningen till detta är att det inte är helt enkelt att skydda inläggen mot att komma upp vid en sökning.
2. Den andra metoden är något mer komplicerad men ger många fördelar. Här är idén att bygga ett intranät som en helt fristående webbplats. Alla inom organisationen får en egen inloggning och kan därmed tilldelas olika behörighet. Några kan utses till redaktörer med uppdrag att uppdatera webbplatsen, andra med lägre behörighet kan logga in och skriva kommentarer men inget mer. Med en fristående intranätslösning får man många fördelar; kategoriserade inlägg (där man t.ex. kan låta varje avdelning få en egen kategori och därmed rikta informationen till olika startsidor), anpassad design (man kan formge intranätet utifrån behoven), samt möjlighet att komplettera med olika widgets för utökad funktionalitet. Om hela organisationen dessutom använder intranätet som startsida så går informationen fram snabbt och enkelt… och varför inte komplettera med ett nyhetsbrev som går ut internt.

Xponent använder metod 1 för sitt intranät. Där har vi länkar till många externa resurser som vi använder mycket, en del »nöjes och nyhets-länkar« och några sidor för att skaffa oss inspiration till formgivning.

Forum/community

Att komplettera intranätet med ett forum kan underlätta för medarbetare att driva projekt och diskussioner via webbplatsen. Både intranät och forum är då tillgängliga även från hemdatorn. Ett utmärkt forum är bbPress, och om man kombinerar detta med BuddyPress har man ett komplett Facebook-liknande forum för enbart medarbetarna.

SvD's artikel

I dagens nummer av Svenska Dagbladet kan man läsa om tillgänglighet för webbplatser. Vinklingen är hur riksdagspartiernas webbplatser fungerar för människor med olika typer av funktionshinder, artkeln »Dålig tillgänglighet stänger ute väljare« finns i förkortad version ute på SvD’s webbplats.

Ämnet är som alltid högaktuellt och borde få fler än de informationsansvariga på partikanslierna att fundera över hur deras webbplatser fungerar. Hög tillgänglighet betyder inte en ful webbplats, utan egentligen har utseendet inte så mycket att göra med detta alls. Det handlar mer om hur koden som bär webbplatsen är utformad. Och… givetvis en del om att se till att man inte har för låg kontrast mellan text och bakgrund, att alla bilder har textbeskrivningar och lite annat detaljpyssel. Men ingenting som en webdesigner egentligen inte skall leverera varje gång.

Svenskans grepp att genom att låta tre personer med olika funktionshinder beskriva sina upplevelser av patiernas webbplatser är berömvärd. Det sätter fokus på hur människor med dyslexi, finmotorikproblem och synnedsättning kan ha svårt att tillgodogöra sig innehållet på dagens webbplatser. Att detta är ett problem är inte konstigt med tanke på att det i praktiken fortfarande finns webbplatser som kodas enligt den gamla skolan. Om man tittar på t.ex. Miljöpartiets webbplats bärande kod så innehåller den mycket skräp som funktionshindrade skall försöka vada fram i. Det är detta kodträsk som användande av webbstandarder kan hjälpa oss att undvika.

Svenskans artikel använder beskrivningar som att webbplatserna är »inkonsekventa, pedagogiskt knepiga och gjorda med udda lösningar«. Webbplatsernas texter har också en alltför svår språklig niva konstaterar man. De sätter här fingret på redaktörernas och informatörernas ansvar; att skriva begripligt, att strukturera texten och att illustrera när orden inte räcker till.

I den tryckta upplagan fanns en matris med testpatrullens betyg och omdömen med. De olika partiernas totalbetyg gick från Folkpartiets goda 3.6 till Vänsterpartiets 1.3. Genomsnittligt betyg blev 2.6, alltså ett klart IG.

Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden, säger i artikeln att hon konstaterar att politikerlöftet om att Sverige skulle vara tillgängligt för alla 2010, inte har infriats.

Partiernas webbplatser och deras betyg

• Folkpartiet 3.6 (3+4+4)
  
• Socialdemokraterna 3.3 (3+3+4)
• Kristdemokraterna 3.0 (3+3+3)
  
• Moderaterna 2.6 (3+3+2)
• Miljöpartiet 2.3 (1+2+4)
• Centerpartiet 2.3 (1+3+3)
• Vänsterpartiet 1.3 (2+1+1)

Betygen x+x+x avser ett betyg vardera från de personer med olika funktionshinder och därmed behov av olika tekniska hjälpmemdel som utgjorde testpatrullen.
Person 1: dyslektiker, använder talsyntes och rättstavningsprogram.
Person 2: rörelsehindrad med muskelsjukdom, använder läppstyrd mus, skärmtangentbord och ikteringsprogram.
Person 3: blind, använder skärmläsningsprogram, talsyntes, en läsrad i punktskrift.

Förutom betygen har de också avgett omdömen, som du kan läsa i den tryckta upplagan.

Att hitta alternativ till Office-paketet är ganska enkelt, men då Office-paketet utgör en slags standard är det sällan man gör sig besväret. Det är synd, då det finns en hel del intressanta program för skribenter på marknaden. Ett program som vi använt av och till är OpenOffice. Programmet är utvecklat med s.k. öppen källkod, vilket innebär att vem som helst kan ladda ner källkoden och starta utveckling av en helt egen version av OpenOffice. Microsoft Office däremot utvecklas med s.k. proprietär källkod, vilket innebär att Microsoft äger källkoden och ingen annan än de själva kan utveckla programmet.

Vi har valt att jämföra programpaketens ordbehandlare. De versioner vi provat är OpenOffice 3.2 för tre olika plattformar; Windows, Mac OS X och Linux Ubuntu. Alla dessa versioner finns tillgängliga gratis på OpenOffice webbplats. Vi har jämfört dessa med Microsoft Word version 12.0.1 för OS X (även kallad Word 2008).

Installation

OpenOffice's startfönster

Att ladda ner och installera OpenOffice är mycket enkelt, det gäller för alla plattformarna. Efter installationen tillfrågas man om man vill vara med och svara på frågor under användandet och på detta sätt medverka till utvecklingen av programmet. När detta är gjort och programsviten sedan startar så möts man av en dialogruta som möjliggör åtkomst av de olika programdelarna.
Man kan då välja på ordbehandling, presentation, databas, kalkylark, rita och formelhantering. Ett lite mer omfattande paket än Officepaketet således. Men i vårt test har vi som sagts ovan valt att begränsa oss till ordbehandling.

Kompabilitet

Det första vi valt att kontrollera är hur OpenOffice fungerar med dokument skapade i Officepaketet. Situationen är inte unik, du använder OpenOffice och får via epost ett dokument skapat i Microsoft Word. Går det att öppna? Kan du redigera det? Kan du spara om det och skicka tillbaka det, och veta att mottagaren kan öppna det igen med Word?

Jo, allt ovan går att göra. Dock så måste man ha tungan rätt i mun. De senaste versionerna av Word använder .DOCX-dokumentformatet som är ett öppet format och givetvis därför också stöds av OpenOffice. Äldre Word-dokument sparade i .DOC-format går också att öppna i OpenOffice. I båda dessa fall med bibehållen formatering av text och bild. Lite knepigare blir det med dokument skapade i OpenOffice, de sparas som .ODT-dokument som Word inte kan läsa. Här måste man som OpenOffice-användare tänka sig för och välja »spara som… .DOC«, på detta sätta kan Word-användare öppna och redigera dokument skapade i OpenOffice med bibehållen formatering.

Handhavande

Det första man möts av när man startar OpenOffice är verktygsraden högst upp i dokumentet. Just att ha de vanligaste funktionerna som knappar ovanför dokumentet man arbetar med är mycket praktiskt. Den som är van vid Word vet att i det dagliga ordbehandlingsarbetet så är det väldigt få funktioner i programmet som används. OpenOffice knapp-metod gör arbetet mycket enklare; att ändra formateringen, att lägga in länkar och att slå på stavningskontrollen  med bara ett knapptryck är mycket bekvämt och man vänjer sig snabbt vid detta. Denna verktygsrad går också att komplettera med ännu fler knappar via menyn, så att du kan få dina favoritknappar snabbt tillgängliga. Båda programmen har också en imponerande flora av verktygspaletter att öppna (eller om man vill en onödigt omfattande mängd verktygspaletter). De tekniska funktionerna i dessa paletter är delvis samma, delvis olika. Skillnaderna mellan programmen är i detta avseende litet om vi ser till vad man använder i dagligt arbete.

Vi har gjort tester fär att ta reda på hur det är att arbeta med OpenOffice för den som är satt att redigera en webbplats med WordPress CMS. En inte helt ovanlig situation då är att du får ett Word-dokument med text och bild som skall läggas in på en webbsida. Word-dokumentet kan innehålla länkar i texterna och bilder i varierande storlekar inlagda i texten. Dessa länkar och bilder skall också läggas in på webbsidan du skall producera.

Texten här nedan är kopierad i OpenOffice och inklistrad i WordPress och visar att formatering och länkar följer med hela vägen fram till webbsidan. Här fungerar OpenOffice precis som Officepaketets Word (vilket ibland är praktiskt, och ibland lite jobbigt om man inte vill ha som i exemplet blåa rubriker).

Microsoft Word
Microsoft Word är ett ordbehandlingsprogram från Microsoft och ingår i programsviten Microsoft Office.

Om en bild ingår i ett Word-dokument gör du som följer om bilden skall användas som illustration på en webbsida: högerklicka på bilden och välj »spara som bild«, ladda sedan upp bilden i WordPress media-arkiv. Du kan nu använda den på webbsidan du jobbar med. Detta tillvägagångsätt fungerar i både Word och OpenOffice.

Slutsatser

Båda programmen erbjuder en väl fungerande arbetsmiljö. OpenOffice stoltserar med verktygsraden med knappar som underlättar arbetet med att skapa och redigera textdokument. Word å sin sida har ett mycket mer avskalad design och dessutom de olika vyerna som »outline«, »notebook layout« och »skissläge«. I en jämförelse så tycker vi att det är jämt lopp mellan programmen, framför allt om vi jämför dem som arbetsredskap för webbredaktörer. Priset för Word är 1.600:– + moms för den s.k. »Home and Student Edition« vilken fungerar utmärkt för en webbredaktör. Priset för OpenOffice är noll kronor. På det hela taget så tror vi att du gärna använder OpenOffice på din hemdator, men kanske ändå säkrar upp med Microsoft Office på arbetet.

Material vi använt vid testerna

Ordbehandlingsdokument
Fakta om OpenOffice.odt (skapat i OpenOffice)
Microsoft_Word.doc (skapat i Word)
Microsoft_Word.docx (skapat i Word)

Skärmskott som visar hur OpenOffice ser ut i Windows XP, Mac OS X och Linux Ubuntu.
(klicka på bilderna för en förstoring)

OpenOffice för Windows

OpenOffice för MacIntosh

OpenOffice för Ubuntu

Att gömma sidor i WordPress

Det finns en uppsjö tillägg till WordPress. Med dessa tillägg eller »Plugins« kan man utöka funktionaliteten i WordPress på en massa vis. Man kan addera ett kalendarium eller ett bildspel, koppla webbplatsen mot Google Analytics, scrambla epostadresser… det finns Plugins för allt. Vi har använt en liten enkel Plugin som vi anser vara den allra viktigaste för en webbplats, den heter »Exclude Pages from Navigation«.

Den gör just vad den kallas, visar vissa ej publcerade sidor i menysystemet. En helt ovärderlig funktion om du vill vara helt fri i ditt byggande av webbplats. Den är så smart konstruerad att du inte behöver tänka på och använda den förrän det är en sida du vill hålla undan från meny. Som du ser av illustrationen är den alltid ikryssad som »Include this page…«, när du vill gömma sidan kryssar du bara bort den och den visas inte i menysystemet. Viktigt att minnas är att detta enbart gäller »sidor/pages« och ej »inlägg/posts«.

Enkel installation

Installationen kräver inga speciella åtgärder annat än att ladda ner och aktivera tillägget. Alltså inget som måste korrigeras i temafiler eller i systemet.

Testa här

Vi har lagt upp en sida på servern om vi gömt med denna plugin, vi har dessutom aktiverat yterligare en plugin som heter »Robots Meta« för att gömma sidan för sökmotorer också. På detta sätt kan vi alltså lägga upp sidor som vi enbart riktar till personer som får länken via epost till exempel. Om vi dessutom väljer att lösenordsskydda sidan har vi en utmärkt plattform för att kunna lägga ut lite mer känsligt material på vår webbplats.

Här hittar du vår gömda sida…

foto: Kriss Szkurlatowski

För att kunna skriva bra webbtexter måste du känna till att det finns två typer av besökare på din webbplats. Båda typerna av besökare har största intresse av det du skriver. Den första typen är sökmotorer, de söker igenom din webbplats och presenterar detta för sin publik. Den andra typen är människor som hittar din webbplats antingen genom en sökmotor eller därför att de vet att den finns.

Ta stor hänsyn till sökmotorer

Om du missar att skriva dina texter på ett sätt som passar den första gruppen kommer du att gå miste om många riktiga besökare. Antalet besökare som kommer till en webbplats via en sökmotor varierar, men det är inte ovanligt att mer än hälften av besökarna kommer via sökmotorer. Att ta hänsyn till sökmotorer när du skriver är att sökmotoroptimera din text.

Hur besökaren läser en webbsida

Ännu viktigare är dock att skriva för den verkliga publiken på ett sätt anpassat för mediet. Det finns mängder av undersökningar gjorda av hur människor läser på webbsidor. Givetvis så läser besökare en tidnings webbsida annorlunda från en webbsida som handlar om hur man sköter akvarier. Dock så finns det några mönster som går igen oavsett webbsida i undersökningarna.

En besökare börjar ofta att scanna av sidan snabbt för att se vad den innehåller. Det dom tittar på är rubriker, mellanrubriker och listor i texten. En eller två snabba blickar i horisontell riktning på den över delen av din sida, därefter en vertikal ögonrörelse över sidans vänstra kant. Därefter fattar besökaren sitt beslut om han eller hon skall stanna kvar på sidan eller inte.

Rubrikerna är mycket viktiga

Detta betyder att du redan i rubriksättningen av din text kan påverka dina besökare att stanna och ta del av det du skrivit. Listor på sidan underlättar också för besökaren att bilda sig en uppfattning om värdet av att stanna kvar.

Vidare bör du i de två första meningarna på sidan lyckas formulera vad sidan handlar om, då dessa är de första som besökaren scannar av efter att läst rurbiken. Min åsikt är att dessa två meningar skriver du när du är klar med hela texten och markerar dem och ger dom taggen <strong> genom att klicka på knappen märkt B i WordPress verktygsfält. Då kommer du att ha vad man på tidningsspråk kallar en ingress, som i tryckt form har samma uppgift som på webben, att förklara vad artikeln handlar om.

Om besökaren nu väljer att läsa vidare i din text visar undersökningar att det scannande beteendet fortsätter. Därför finns det ett antal kort skrivregler att följa alla för att göra det enklare att begripa.

• Använd inga förkortningar
• Använd text även för saker som procent och kronor
• Noll till och med tretton skall skrivas som text
• Korta meningar är att föredra framför bisatser
• Korta stycken, en tankegång per stycke, avdelade med ”Return”
• Använd beskrivande mellanrubriker
• Glöm inte att kontrollera stavning och fakta

När en sökmotor besöker din webbplats så scannar den av ditt innehåll sida för sida. Det är därför viktigt hur du strukturerar din text och att du märker upp den korrekt.

Strukturera texten för både besökare och sökmotorer

Popup-meny Format

I din artikel skall du välja att ha nyckelord som beskriver innehållet tidigt i texten. Ingressen skall innehålla dina nyckelord. Se sedan till att alla viktiga stycken i din text har en beskrivande mellanrubrik. Använd nyckelord i mellanrubrikerna också. Se sedan till att märka upp varje mellanrubrik med <h1>, <h2> eller <h3>. WordPress hjälper dig att märka upp rubrikerna korrekt. Detta gör du i verktygsfältet genom att klicka på popup-menyn Format och väljer Rubrik 1, 2 eller 3.

Kom-ihåg

Använd aldrig knappen B i verktygsfältet för att göra en mellanrubrik fet. Du lurar då bara dig själv och sökmotorerna att din tänkta mellanrubrik är en del av din brödtext.
Om du inte använder WordPress kan du kontrollera hur ditt Content Management System hanterar rubriker. Skriv en text och gör vad du hoppas är en korrekt mellanrubrik. Publicera sidan, besök sidan och välj »Se källa/View Page Source« och inspektera html-koden. Leta upp texten för mellanrubriken. Om den ser ut så här <b>Mellanrubrik</b> är det fel.
Det skall se ut så här <h2>Mellanrubrik</h2> för att uppfattas som en rubrik av sökmotorn (eller h3, h4, h5 eller h6).

Referenser
Search Engine Optimization (Wikipedia)
Search Engine Optimization (SEO) – Webmaster Tools Help
Search Engine Optimization Starter Guide [pdf]
Bäst i text – Alla som skriver borde läsa den här boken
Språkrådet – Många goda råd för dig som skriver

Xponent